Ukrainare i Sverige idag, fyra år efter invasionen
När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 tvingades miljoner människor att lämna sina hem. Till Sverige kom omkring 47 000 av dem. De flesta fick uppehållstillstånd genom EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gav ukrainarna tillgång till boende, grundläggande hjälp från samhället och rätt att arbeta i Sverige. Idag fyra år senare ser vi hur den akuta krisen har förvandlats till något annat. Ett utdraget mellantillstånd där livet behöver fortsätta, men framtiden är fortsatt väldigt oviss på grund av det pågående kriget och osäkerheten i världen.
Beredskapslyftet har gjort en undersökning bland ukrainare i Sverige, det är den femte enkäten som görs under dessa fyra år av krig. I denna enkät har några av frågorna tagits fram tillsammans med Migrationsverket och Ukrainas ambassad i Sverige. Allt för att säkerställa att resultaten är relevanta för både nationell politik och berörda myndigheter. Det senaste resultatet visar att gruppen befinner sig i en bosättningsfas. Sysselsättnings- och utbildningsnivåerna är höga, hela 87 procent arbetar eller studerar, och många har byggt upp en vardag vad gäller familj, skola och jobb. Samtidigt är integrationsresultaten mestadels stabila snarare än tydligt framåtriktade. Vissa områden, som exempelvis tillgång till vård och sociala kontakter, förbättras något, medan språkkunskaper, inkomst och känslan av tillhörighet utvecklas svagare.
Ett av de tydligaste resultaten gäller önskan om att återvända. Endast 8 procent uppger att de planerar eller överväger att återvända till Ukraina, 73 procent gör det inte alls och nära en femtedel är osäkra. Även i ett scenario där kriget tar slut och situationen i Sverige är stabil säger omkring 80 procent att de sannolikt skulle stanna kvar. Ekonomiska incitament förändrar inte bilden nämnvärt. I stället ökar andelen som svarar ”vet inte”, vilket innebär att färre tar ett definitivt beslut och i stället skjuter frågan på framtiden.
Rörligheten vidare till andra länder är också begränsad. De flesta ser inte framför sig en flytt till ett tredje land, men en betydande minoritet håller dörren öppen beroende på utvecklingen i både Sverige och Ukraina. Bilden är av människor som försöker rota sig här, men som samtidigt lever med en ständig omprövning av framtidsplaner.
Samtidigt är det demokratiska engagemanget starkt. 46 procent skulle vara beredda att rösta på plats i val, och andelen stiger till 64 procent om elektronisk röstning vore möjlig, en tydlig illustration av hur praktiska hinder påverkar ukrainare i utlandets möjligheter att delta i hemlandets demokrati.
Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att ukrainare i Sverige rör sig bort från en kortvarig nödlösning mot en mer långvarig, men om än osäker tillvaro. Hur deras liv utvecklas framåt kommer i hög grad påverkas av krigets förlopp framåt, återuppbyggnaden av Ukraina samt av de långsiktiga politiska ramar som Sverige och EU kommer att erbjuda.